Språkbruk i Öreundsregionen

Offentlighet och media bör i en del sammanhang oftare använda orden 'Skåne', 'skånsk' och 'skåning' istället för 'Sverige' och 'svensk'. Det gäller inte minst Öresundssammanhang och i sammansättningen 'svensk-dansk' respektive 'själländsk-skånsk' där det senare bör dominera. Många av argumenten kan också användas för att den s k skånska flaggan dels bör användas istället för den svenska i Öresundssammanhang och dels tillsammans med den svenska i många andra sammanhang. Först några allmänna observationer. Sedan några mer konkreta skäl:

A. När något handlar egentligen bara handlar om Skåne, något skånskt eller skåningar så kan det väl sägas vara mest naturligt och minst konstlat att inte vidga begreppet onödigt långt. Varför ska man genom att använda 'Sverige' och 'svensk' begreppsmässigt inkludera t ex Norrland eller göteborgare när man egentligen bara talar om Skåne och skåningar? Av nationalistiska skäl?

B. Orden 'Skåne', 'skånsk', 'skåning' och 'skånsk-själländsk' har faktiskt redan fått en viss bräcklig dominans över 'Sverige', 'svensk' och 'svensk-dansk' i tidningsspråket när det gäller regionala företeelser. Särskilt om man bryter etablerat språkbruk bör man nog fundera på varför man gör det.

1. Språklig precision Genom att inte använda använda större begrepp än man behöver, så behåller man en språklig nyans och precision. Genom att använda för stora begrepp för områden och egenskaper kan istället missförstånd uppstå.

2. Närhet och värme

I bl a tidningstexter upptäcker en observant läsare att det egna regionnamnet och dess adjektiv signalerar mer av värme, vänlighet och kanske också mänsklig närhet än begreppen Sverige och svensk som saknar en del av de förras trygghet, identitet och hjärta. Jämför t ex "Nu ska skåningarna få nya bussar" med "Svenskar handlar mer och mer alkohol i Danmark". Det kan vara fråga om service till läsaren.

På samma sätt får begreppet 'svensk-dansk' plötsligt väldigt stora proportioner och antyder nästan att det handlar om en sorts storskalig skandinavism, förutom att Norge inte får vara med. Inget ont i skandinavismen, men var sak har sin tid och plats.

3. Identitet

Från flera håll görs nu ansträngningar att stärka den regionala identiteten. Man menar att en stark regional identitet ger starka positiva känslor. Region Skåne, Öresundskomiteen, landshövdingen, media som Sydsvenskan och många andra har uttalat sig för det. Att använda de precisa begreppen 'Skåne', 'skånsk', 'skåning' och 'själländsk-skånsk' är ett konkret sätt att arbeta för den idén. Att använda begreppen 'Sverige', 'svensk' och 'svensk-dansk' när man egentligen syftar på rent regionala företeelser är snarare att arbeta _mot_ att en regional identitet får fotfäste.

Det är inte minst så för att med t ex 'Sverige', och 'svensk' följer i vissa sammanhang, särskilt internationella, en färdig sinnebild med konnotationer av det som traditionellt kommit att räknas som typiskt svenskt och inte nödvändigtvis alls är skånskt (röda stugor bland granar, dalahästar, midnattssol etc). Med tiden riskerar detta t o m identitetsmässigt att bli en självuppfyllande profetia vilket undergräver den regionala identiteten.

4. Respekt

Det förekommer i flera offentliga utredningar och propositioner att "Skåne brukar anses vara en av de få regioner i Sverige som uppvisar en tydlig kulturell identitet" (Prop 1995/96:38). Bl a har etnologiprofessorn Sven B Ek uttalat sig om att i Sverige bara Skåne och Gotland har egentliga regionala identiteter (SOU 1992:64). Skåneland är t o m representerat i Unrepresented Nations and Peoples Organisation (UNPO) och i Federal Union of European Nationalities (FUEN). En opinionsundersökning 1997 visade att åtminstone gymnasieelever har sin stora tillhörighetskänsla lite närmare kopplad till Skåne än till Sverige (Janson och Mårtensson, _Gymnasieelevers attityder till EU och Europa_, Statsvetenskapliga institutionen i Lund). Och då brukar man i den åldern anses vara mindre självständig från allmän (rikssvensk) mediapåverkan än man blir senare.

Dessa uttryck för Skånes regionala identitet bör återspeglas i offentliga texter och i media genom att hänvisa till människors viktigaste identitet. Det är här en fråga om respekt. Att ha som vana att, oavsett sammanhang, kalla skåningar för 'svenskar' eller 'sydsvenskar' är som att ha som vana att, oavsett sammanhang, kalla skottar 'britter' eller 'nordbritter'. Det har BBC helt slutat med enligt Sunday Times den 4 april. Det är dags att följa efter.

Malte Lewan Neelsen