|
Publicerad i Sydsvenskan 4 juli 2000 Vetenskapen "konstaterar" sällan om SkåneRiksdagsman Bengt Silfverstrand (s) hänvisar på Aktuella frågor "Ragnarök över Region Skåne" 1/6 2000 till vad "vetenskapen" sagt oss i Sydsvenskans artikelserie "Ett skånskare Skåne" (13/5-15/5). Den bilden bör nyanseras. Det låter tjusigt och okomplicerat att beskriva hur vetenskapen inte "håller med den skånska rörelsen" i språkfrågan. Och så har vi språkprofessorn som "konstaterar" si eller så. Men så enkelt är det ju inte. Inte ens naturvetenskapen är värderingsfri, men särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap söker man kunskap till stor del i form av diskussion och argumentation. Därför är det inte alls förvånande att litteraturdocent Helmer Lång uttrycker en annan mening än den citerade professorn i Sydsvenskan. Han kallar skånska ett "regionalt språk" i en stor artikel i Nordvästra Skånes Tidningar 28/5. Lång säger att det är en fråga om definitioner, vilket han naturligtvis har rätt i. Historikern Harald Gustafsson hinner med artikelförfattarnas språkbruk också vetenskapligt "konstatera" saker två gånger i en av artiklarna. Men det finns forskare som inte håller med honom och hävdar att nationellt tänkande är "primordialt", dvs. inbyggt i den mänskliga naturen som en grundläggande kategori. Därför är utslag av etnisk rensning vid tiden för Skånes övergång till Sverige inte så fullständigt otänkbar som han hävdar. Men, den viktigaste frågan kvarstår: varför är det ett så "rysansvärt" påstående att det förekom etnisk utrensning? Känns det kanske bättre att vara "oetniskt utrensad" om någon främmande kung t ex fått för sig att bränna Vä och 24 socknar? Det är när allt kommer omkring våldet i sig som är och har varit problemet. Inte överraskande "konstaterar" de två etnologerna i artiklarna också ett antal kontroversiella saker. Vi får bl a höra att "I praktiken skiljer sig inte skåningarna från andra svenskar på något väsentligt sätt, mer än att de badat, lekt och vuxit upp på andra platser. Men att säga att skåningar är på ett visst sätt går inte". Samtidigt har tidigare bl a historieprofessor Sven Tägil och etnologiprofessor Sven B Ek var för sig skrivit om en särskild skånsk särart. Det kan också på ett mer konkret sätt illustreras genom att anställda inom konfektion vittnat om en särskild skånsk klädstil eller genom det starka kaffets popularitet i Skåne. Men det handlar också om gester, minspel och attityder som skiljer sig åt mellan olika regioner i Sverige. Det finns alltså skäl att se upp när någon påstår att "vetenskapen konstaterar" något. Så fungerar det mera sällan utanför naturvetenskapen. Malte Lewan |