|
Publicerad på ledarsidan i Helsingborgs Dagblad 19 september 2001, samt under rubriken "Självstyre, en utveckling som ligger i tiden" som insändare i NST 3 oktober 2001. Refucerad i Sydsvenskan en månad tidigare, 20 augusti 2001 Utvidgat skånskt självstyre nödvändigt för ÖresundsintegrationenNu när vi haft Öresundsbron i lite mer än ett år har debatten igen blossat upp om den sviktande Öresundsintegrationen. Dessvärre har många aktörer enbart fokuserat på vad den svenska regeringen skulle kunna göra och inte på Skånes möjligheter att själv prägla utvecklingen. Öresundsdebatten berör i högsta grad det regionala självstyret och de målsättningar som kan sättas upp för detta. Den parlamentariska regionkommitténs (Park) redogörelse av regionförsöken i bland annat Skåne har fört debatten om Region Skåne och det regionala självstyret till en ny fas. Principiellt är det bara tal om en förlängning av regionförsöken, men i realiteten är det svårt att gå tillbaka till hur det var innan. En av Parks slutsatser är att förankringen bland befolkningen i Skåne har varit i särklass starkast bland de fyra försöksregionerna. Flera menar att detta har sin grund i en gemensam identitet i regionen, och att detta ger en nödvändig demokratisk legitimitet. Det sista är en viktig anledning till att hålla fast vid modellen med ett direktvalt regionparlament. Man kan se det skånska självstyret utifrån två infallsvinklar. En där självstyret bejakar och utvecklar den regionala identiteten. Och en där självstyret ger möjlighet att bättre hantera sociala och ekonomiska frågor, samt arbetsmarknads- och miljöfrågor. Identiteten stärker här den regionala demokrati som självstyret innebär. Denna utveckling är något som underlättar politikernas arbete för en ökad välfärd. Båda infallsvinklarna är på så vis beroende av varandra för att nå framgång. Skånes historiska och geografiska bakgrund i mötet mellan två nordiska länder har gett en unik möjlighet och rättighet att utveckla ett regionalt självstyre. Skåne kan nu se fram mot en framtid där man kan fatta egna beslut och utveckla sin egenart inom Norden och Europa. Vi tror att utvecklingen av en stark regional kultur är en garanti för samförstånd och solidaritet, och därmed för att människor känner gemenskap och ansvarstagande för den plats där de lever. Men att det också ger en trygghet i mötet med människor av en annan bakgrund. Tar man in Öresundsregionen i diskussionen stärker det kravet på skånskt självstyre. Det är uppenbart att integrationen i Öresundsregionen förutsätter anpassning av regler och lagar, och därmed politisk handlingskraft. Särlösningar behövs. Centrala myndigheter i de båda länderna har givit åtskilliga exempel på att de inte kunnat eller velat harmonisera svensk och dansk lagstiftning. Det är heller inte optimalt att förslag måste gå igenom en byråkrati som ligger 50 mil ifrån regionen och som saknar den närhet och förståelse som krävs. Därför vore det mest effektiva att utrusta Skåneparlamentet med både lagstiftningsrätt på alla relevanta områden och en utsträckt handlingsfrihet, så att integrationen i Öresundsregionen kan fortlöpa tillfredsställande. Detta blir i praktiken en del av en vidare federalistisk idé för Sverige. Skåne är på intet sätt unikt i utvecklingen mot ett större regionalt självstyre varken i Europa eller i Norden. Utvecklingen i Skåne bör ses som en del i en bredare europeisk utveckling där gamla kulturregioner, som av olika orsaker hamnat i en viss nationalstat, uppnår självstyre. Vi ser det t ex i Sydtyrolen och på Korsika. Likaså kan man nämna Katalonien, Skottland och Wales som exempel på kulturregioner som har uppnått olika grad av självbestämmande. När länder som Storbritannien, Italien och Spanien kan skapa flexibla regionala lösningar, varför skulle då inte Sverige även kunna det? Man kan också vända blicken mot vår egen del av Europa där vi har utvecklat en nordisk modell för självstyre, som Åland, Färöarna och Grönland åtnjuter. Skåne skulle kunna låta sig inspireras av de nordiska självstyreområdena och gå främst i en nordisk variant av europeisk kulturregionalism. Det kunde gärna ske tillsammans med Jämtland, där den regionala självkänslan också är stark. Oavsett utgångspunkt bör svaret på Skånes utmaningar framöver vara ett utvidgat självstyre som kan garantera och utveckla den regionala identiteten och säkra den materiella välfärden. Många människor, företag och organisationer har stöttat regiontanken och en ökad integration i Öresundsområdet. Många tal har hållits och rapporter har skrivits om nödvändigheten i detta. Låt oss därför gå från ord till handling - nu. Gert Björk |