Inskickad, ej publicerad, i Helsingborgs Dagblad Kultur 27 september 2001

Likheter mellan Skåne och Sameland

Malin Krutmeijer, jag läste din artikel "Långt från Skåne till Sameland" på kultursidan i HD 23/9 som på många sätt var en välkommen diskussion om "den svenska ergonomiskt foträta skon". Jag har bara några kommentarer.

För det första stämmer det att det är långt från Skåne till Sameland. Det är så långt så jag snarast funderat över varför intresset i Skåne är relativt klart större för minoritetsfolk i det nordliga Sverige än för betydligt närmare minoriteter ute i Europa som Slesvigdanskar, friser och sorber. För att inte tala om det (svaga) skånska intresset för regionala identiteter bland plattyskar och i Nederländerna.

Det andra är att Skåne också är ett exempel på något liknande Sameland, även om också stora skillnader finns. Jag vet inte om man ska kalla det kolonialism, när både skåningar och samer fick rösträtt ganska omgående, men det politiska och kulturella övertagandet finns där. Skåne är ju danskt kärnland som inkorporerats i Sverige. I Skåne fanns i perioder både det politiska, religiösa, ekonomiska och pekuniära centret för Danmark. Lund var den "danska moderstaden" (Metropolis Daniae) och det skapades en legend om den skånske ärkebiskopen Anders Sunesen som skulle ha tagit emot den danska flaggan från himlen.

Kanske den viktigaste skillnaden mellan Skåne och Sameland inte så mycket är att skånsk kultur genom sin skandinaviskhet låg mycket närmare svensk kultur än samisk låg nära svensk - något som onekligen är sant. Det kanske snarare är att samisk kultur har en hård kärna i och med språket och till en del livsstilen som inte har kunnat genomgå samma försvenskningsprocess som den skånska kulturen. Om skånsk kultur och språk idag hade sett ut som den såg ut vid sekelskiftet innan 1900-talets försvenskningsprocesser, så hade ingen ifrågasatt det skånska som något rent osvenskt i ett skandinaviskt perspektiv.

Jag hoppas den allmänna diskussionen i Sverige fortsätter och utvidgas, även om den ibland uppfattas just som "irriterande grus".

Malte Lewan Neelsen